Det finns ett brett utbud av skärmmaterial för
screentryckmaskiner , och varje material har sina egna unika egenskaper och tillämpliga scenarier. Följande är flera vanliga skärmmaterial, deras egenskaper och tillämpliga scenarier:
Silk screen (tyllnät): Vävd av naturligt siden, den har egenskaperna stark vattenbeständighet, god hygroskopicitet, enkel sträckning och bra kombination med ljuskänsligt lim. Dess slitstyrka och kemikaliebeständighet är dock dålig, den är lätt att åldras och bli skör och kostnaden är också hög. Därför har de flesta nu ersatts av syntetfibrer, men de används fortfarande i vissa scenarier som har speciella krav på material.
Nylonnät (nylonnät): vävt av nylonmonofilament, det har hög hållfasthet, slitstyrka, kemisk beständighet, vattenbeständighet och god elasticitet. Tack vare den enhetliga tråddiametern och släta ytan har bläcket utmärkt framkomlighet. Emellertid, inom en tidsperiod efter att banan har sträckts, kommer banans spänning att minska på grund av spänningsavslappning, vilket resulterar i en minskning av tryckplåtens noggrannhet. Därför är den inte lämplig för utskrifter som kräver hög måttnoggrannhet.
Polyesternät (polyesternät): Det har fördelarna med lösningsmedelsbeständighet, hög temperaturbeständighet, vattenbeständighet, kemisk beständighet, etc. Den har låg töjbarhet och stabila fysikaliska egenskaper. Jämfört med nylonskärm är dess slitstyrka något sämre, men den är mer lämpad för utskrifter med hög dimensionell noggrannhet.
Rostfritt ståltrådsnät: Tillverkat av rostfritt stålmaterial, det har utmärkt slitstyrka, korrosionsbeständighet och hög hållfasthet. Detta skärmmaterial är särskilt användbart i utskriftsscenarier som kräver långvarig hållbarhet och hög slitstyrka, såsom industriell skyltning, utomhusreklam, etc.
När du väljer skärmmaterial måste du överväga faktorer som specifika utskriftsbehov, kostnadsbudget och tillämpningsscenarier. Samtidigt kan driften och underhållet av screentryckmaskiner med olika material också vara olika, så det är nödvändigt att se till att operatörerna har lämplig kompetens och kunskap.